Årsmöte i svenska Highland Cattle föreningen lördagen den 25 April
Årsmötet, som hölls på Wrågården utanför Falköping, lockade 25 deltagare och kanske var det inte deras highländare, som lockade mest utan att i programmet fanns det en punkt ”bisonsafari”. Efter att ordförande Karl Jorlén hälsat oss välkomna åt vi en mycket god lunch bestående av bisonkött och därefter begav vi oss först ut till den grupp av älgar, som finns på Wrågården. Det naturliga betet för älgar som buskar och sly saknades och som vi fick reda på så mår de inte helt bra utan detta grovfoder. Samma krav på foder alltså som våra egna djur har.
Så var det då dags för safarin bland bisonoxar. Upp i en mycket kraftigt byggd vagn med täta väggar upp till midjehöjd och sedan 2 metallräcken ovanpå varandra så åkte vi ut med ”lördagsgodis” till djuren. I hagen gick ett 20-tal kor med kalvar och mycket av det som vi fick reda på var ganska likt vårt eget sätt att föda upp highland på.
Efter upplevelsen inne i bisonhagen fick vi gå runt själva och studera deras highländare innan årsmötet. Mycket lugna och fina djur.
Tack Anders och Paula för ett väl arrangerat årsmöte på den inbjudande Wrågården!
Birgitta Larsson
SOMMARTRÄFF PÅ SÖDRA GOTLAND MED HIGHLAND FÖRENINGEN I AUGUSTI 2017
Många av er har kanske redan varit på Gotland men för oss som inte har varit där så var det en upplevelse.
Åke Lyberg hade ordnat med det bästa för oss och vi körde söderut från Visby till Pensionat Holmhällar. Detta var en upplevelse i sig. En liten tallskog med havet runt omkring, fullt med kaniner och ett boende i stugor. Stugorna var av olika storlek och komfort beroende på vad man ville ha.
Pensionatet hade funnits sedan 1950-talet och har haft gäster, som kommit tillbaka varje sommar under 50 år. Vi förstod dem. Frukost som på det största Scandic hotell och middag prick kl. 17.00 varje dag. Riktigt vällagad svensk husmanskost med förrätt, huvudrätt och efterrätt. Vi blev placerade vid ett bord och det var sedan vårt både fredag, lördag och söndag. När man ätit färdigt så tog man sin disk till ett bord men lät flaskorna stå kvar. Vad man druckit betalade man, när man checkade ut! Allt var helt perfekt!
Det var ju inte så mycket kvar av fredag kväll efter middagen utan Åke tog oss med på en sightseeing allra längst söderut till Hoburgen. I år var näsan röd på Gubben. Naturen är svår att beskriva. Måste upplevas och jag rekommenderar dem som inte varit på Gotland att åka dit och njuta av den gotländska naturen.
Efter frukost på lördag så reste vi med Åke till Eksta, där vi gjorde ett besök hos Peter och Ulla Mellqvist. De har varit highlandägare i många år och likaså föreningsmedlemmar men stod nu i begrepp att sälja av sin besättning.
Lunchen intogs den här dagen på Kattlundsgården i Grötlingbo. En mycket gammal gård med dokumenterad historia sedan 1200-talet. Under lunchen fick vi en information om vad gården varit med om genom århundradena och vi fick också veta att Gotland varit i rysk ägo under 3 veckor.
Vägen hem togs via Åke Lybergs besättning. Han hade tänkt sig att inte använda tjur i år utan bara seminera men att göra detta är mycket tidskrävande. Både när det gäller att se brunsten, seminera vid rätt tillfälle och få kossan att ta emot dosen så att det blir en kalv nästa år utan att behöva hålla på gång på gång. Tjuren, som han använde i år, var efter en seminering efter Sofus, en dansk mycket komplett tjur.
Middag prick 17.00 och sedan möte i avelsgruppen, som idag är Åke Lyberg och Kent Svensson. En representant från VÄXA, som håller i bedömningarna inom samtligt köttraser skulle varit med men så blev det inte. Nu tillfrågades Lars Larsson, tidigare både bedömare och med i en avelsgrupp, om han ville vara med och det ville han gärna. Bedömningskriterierna gicks noggrant igenom och Kent och Åke skulle föra våra svar vidare till VÄXA. Mötet avslutades med att man beslutade att på plats hos Åke gå igenom vad man kommit fram till.
Så efter frukost på söndag morgon åkte vi hem till Åke för att i praktiken se vad som är vad och man jämförde även kons och tjurens kropp. Tjuren och några kor skulle ha fått bra poäng i det nya bedömningssystemet.
Ju trevligare man har desto fortare tar det slut och alldeles för snart blev det dags att åka tillbaka till Visby för hemresan.
Ett stort TACK till Åke och Kent för planeringen och genomförandet av våra dagar på Gotland!
Birgitta Larsson